en gnutta poesi

mars 16, 2007

enkelbiljett_stor.jpg45820.jpg
ska ses: Res aldrig på enkel biljett (1987). Av: Håkan Alexandersson. finns på dvd nu ihop med ett knippe kortfilmer på samma skiva.

En hårdkokt historia som utspelas i en avlägsen framtid då det mesta är slut. Det som finns kvar är girighet, grymhet, sexualitet, eld och en gnutta poesi. Bland de människospillror som nätt och jämnt håller sig vid liv finns ”investigatorn”. En bitter man som påminner om figurer i vår egen tids berättelser om brott och straff. En undersökare, en mullvad som gräver sig fram bland fakta och fiktioner, ofta misshandlad, alltid hungrig och pank. Och jagad av portvakten för den obetalda hyran.

Investigatorns kontor ligger mitt i den tröstlösa slum dit solen aldrig når, och där invånarnas sita hopp står till den nye ledaren, illusionisten ”Den store Hassan”, som med en glättig reklamkampanj sprider hoppet om en bättre värld.

det låter alldeles, alldeles magnifikt. jag kan tänka mig att scenografin påminner en hel del om privatdetektiven Kant, som jag skrev om nyss.

Lämna ett svar